Bestulen

image

Någon har stulit mina hörlurar.

Vem är så låg???
Eller är det för att jag är så ärlig att jag inte kan förstå hur andra tänker när dom tar något som inte tillhör dem? Har dom inte fått lära sig vad som är mitt och ditt?
Jag har aldrig stulit, inte ens ett jävla tuggummi. Jag är för ärlig och har för starkt samvete för att ens kunna med att ta nån annans saker.

Jag råkade glömma hörlurarna på gymmet igår eftermiddag, inne i omklädningsrummet. När jag upptäckte det var det för sent för att åka tillbaka. Jag väntade istället tålmodigt på att klockan skulle bli 12 idag, då gymmet blev bemannat och jag kunde ringa och fråga dem om de fått in några hörlurar.
Men nej. Tjejen letade bakom disken, i städvagnen och i omklädningsrummet. Ingenstans.

Jag bad sambo ta en extra titt när han var på gymmet. Inget.

En snål, låg, själlös människa har tagit dem.
Jag hoppas personen är dum nog att använda dem på gymmet för då jävlar i helvete kommer hen ha ett jobbigt liv när jag kommer på hen.

(Jag kan ha förtryckt aggressionsproblematik)

Bänk-fucking-press

Bröst
Alltså, finns det nån segare muskelgrupp att träna?!
Jag avskyr allt med bröstträning förutom bänkpress. Fick jag välja skulle jag köra bänk vareviga dag. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Kanske är det för att jag avancerat så rejält i bänk det senaste.
I eftermiddag kommer jag satsa på 50 kg bänk. 50 kg. Ibland är det svårt att fatta att jag kanske klarar av vikten.
Jag hoppas verkligen på det, det skulle innebära ett avancemang med 30 kg på 1.5 år.

image

16:8

För många år sedan åt jag utefter 16:8.
Något som fungerade väldigt bra i mitt liv.
Jag åt nyttigt nästan jämt och vägde nog som minst, 57 kg mot mina 170 cm.
Jag tror inte att själva dieten var nån mirakeldiet som fick mig att rasa i vikt. Men den fick mig att hålla nere kalorierna med tanke på att man endast har ett ätarfönster på 8 timmar. Till skillnad från nu när man rent krasst har ett ätarfönster på 17 timmar (alltså alla vakna timmar på dygnet)

Med tanke på att jag är på väg ner i vikt har jag infört 16:8 i mitt liv igen, med start igår kl 20, då stängdes mitt ätarfönster och öppnar igen idag kl 12, lagom till lunchen här på jobbet. 

Eftersom jag inte så lätt blir trött på enformig mat kommer det serveras gryta, precis som alla andra dagar de senaste 3 veckorna och kommande 2 veckor.

image

Hur är era erfarenheter av 16:8? Vad brukar ni äta? Några tips på annan enformig mat?

Söndagspromenad

Det blev inte så mycket till gymtime denna helgen.
Det började med att jag jagade Kentbiljetter igår (och kammade hem 4 st) därefter fick vi bråttom iväg på middag hos sambos mamma.
Idag stannade barnen hos oss till 16.30 så vi bestämde oss att istället köra intervllträning runt kanalen.
Men det var ett jävla bra pass för det!

Jag har inte kondition i ryggsäcken som  de flesta andra då jag sedan jag varit ung haft svårt att andas utan att få ont. Därför har jag inte vågat ta ut mig ordentligt och således aldrig utvecklat min löpning.
Som BÄST har jag klarat jogga 3 km utan stopp. Och det ska det bli ändring på.
Idag har jag och gubben alltså tränat upp min andningsförmåga, mi mentala kapacitet och min disciplin. Förhoppningsvis har jag lärt mig springa i alla fall 5 km innan maj, innan Vårruset.

image

8 km intervallträning.

Viktnedgång

Även jag håller på med viktnedgång.
Väldigt många här inne gör detta för att delta i diverse tävlingar, vilket är så jävla starkt gjort!
Jag är sjukt impad av tjejer och killar som deffar till det extrema och mår skit på vägen MEN INTE GER UPP!! Hatten av.

Jag är inte där ännu, jag är inte på den disciplinära nivån, kanske kommer jag heller aldrig kunna vara så motståndskraftig till allt underbart onyttigt som finns att jag kan anses deffa.

Men jag är på väg, jag springer i tävlingsmänniskornas bakvatten med min egen viktnedgång.
Jag har faktiskt som mål att gå ner ca 10 kilo till sommaren, från en startvikt jag inte har någon aning om. Jag har inte vägt mig sedan november 2013. Orsaken är enkel, jag blir besatt av siffrorna, av att väga mig, av att straffa mig.
Jag tror inte viktnedgång genom konstant panikångest är en långsiktig lösning.

Däremot jobbar jag mot att inte äta godis eller chips eller annat onyttigt. Jag har klarat mig fint i två veckor, köpte viktväktargodis till helgen och smakade på lite choklad som fanns hemma.
Det gör mig riktigt nöjd. Jag bävade för helgen med alla frestelser och alla timmar då man inte gör annat än att tänka på godis och chips.
Min stora idol PASTAN är något jag fortfarande kämpar med, jag skulle utan problem kunna äta 500 g pasta i stöten. Försöker intala mig att köra på bönpasta, men det är fasen inte lika gott…

Hur gör ni som går ner i vikt för att inte falla för frestelsen??

Jag har ett mål!

Det pirrar. Något finns inom mig. Något som kittlar mitt välmående och fyller mig med ljus och belåtenhet. En känsla som jag gärna vill känna oftare, gärna varje dag.

Min känsla är målet. Jag har ett mål. En strävan efter att uppnå något otroligt. Att kunna blicka framåt och längta, att kunna se tillbaka och vara stolt.IMG_20160206_1[1] Att ha ett mål och samtidigt vara glad över resan dit hör till ovanligheterna för mig. Att faktiskt vilja möta motgångarna, frestelsen, hatet och svetten.

Mitt mål kom till mig idag när jag körde latsdrag i cablecrossen, egentligen kom kanske målet från min sambos mun. Han planterade ljudvågor på mina tankar.
”Du vill väl kunna chins?” sa han efter att jag bett honom inspektera mitt utförande i latsdraget. Jag tittade på honom och ganska exakt då, vid det ögonblicket föddes målet.
Jag ska klara chins med min egen kroppsvikt.

Jag har drömt så många nätter att jag faktiskt kunnat utföra chins och pullups så jag blev nästan osäker idag om jag inte hade klarat det i verkligheten också.

Orsaken till att jag inte tidigare genomfört att bli en chinstjej är på grund av att jag inte vill använda mig av chinsmaskinen. Den är till för nybörjare, och jag är väl ingen nybörjare på gymmet heller? Jag, Sofie, som tränat i snart 7 år?

Mot min vilja följde jag med Thom bort till assistedmaskinen som betryggande hade hjälpvikten inställd på 44,5 kg, Thom bad mig klara 12 repetitioner med denna hjälpvikt. Jag klarade 13. Jag sänkte hjälpvikten till 28,5 kg. Med detta klarade jag 5 reps, 6 reps, 4 reps samt 3 reps där jag stannade på toppen. I sig tycker jag det är otroligt jävla bra gjort med tanke på att jag innan redan utfört ca 50 reps för just lats.

Jag är lyrisk. Mitt mål är att klara minst en BW chins innan sommaren. Jag är ganska säker på att jag kommer klara det också. Min målmedvetenhet har just nu inga gränser!

Om ni har några egna tips om hur man lättast avancerar i chins, säg till!
Tar tacksamt emot hjälp!

Jag ska bli bättre.

Ja

IMG_20151021_1[1]Jag har varit kass på att uppdatera. Och det handlar om min egen lathet!
Jag är lat, för jag orkar inte föra över bilder från min telefon till min dator. Jag vill ju att ni ska kunna se bilder av mig. Min kropp och mina framsteg.

Men jag ska bli bättre! Tanken var ju att jag skulle vara lika frekvent bloggare nu som för 4 år sedan. Som när jag uppdaterade i snitt 4 gånger om dagen. Håll ut. Det kommer.
Ni kommer få lära känna mig, den fantastiskt trevliga (men inte för självgoda) Sofie.

Jag ska meddela att trots att bloggandet legat lågt har träningen inte gjort det. Under de senaste tre veckorna har jag vilat från träning tre dagar. Veckorna innan det hade något högre frekvens av vila, tyvärr ofrivillig sedan jag slagits med sorgen av att mista en vän.
Men framåt är livet ljusare, orken mer konstant och viljan hård som sten.

Desperate procastinator need your help.

Vad är felet?

vaaad

Mina rutiner från 2015 finns inte.
Innan hade jag  tid att träna nästan varje dag. Jag hade tid att arbeta övertid, ta mig till gymmet, köra 2 timmarspass och vara hemma innan 19 på kvällen. Vad har hänt med 2016? Jag trodde vi var i skottår och hade ett helt DYGN extra att röra oss med. Men det känns som om dagarna är kortare, sysslorna fler och motivationen helt bortblåst.

Idag är det söndag och jag har inte haft tid till träning sedan i onsdags. Fatta träningsvärken som kommer uppstå imorgon efter dagens pass. Dagens helkroppspass. Dagens extra långa pass. Kompensationspass.

Hur ska jag klara tappa 10 kilo till sommaren om jag aldrig hinner med min fitness?

Finns det någon som läser detta inlägg och lider med mig? Finns det någon som även kan hjälpa mig med motivationen och planeringen av mitt liv?!
Snälla.
//desperat prokastinatör

14102db83b06bade4f5265bb065e17e1

Stand up like a soldier baby

…yeah I know you’re built like that

Jaså.
2016 nu.
Som de flesta gym vid denna tid var det fullpackat med människor på gymmet både igår och idag.
Jag vet att de flesta gymråttor avskyr januari månad och nästan fördömer de ”nya” människorna. ”Dom kommer träna fem gånger sen slutar dom.” ”Var är disciplinen?” ”Var är motivationen? Och varför tänker dom inte på sin hälsa?!”
Råttorna liksom tittar snett på de som nyss börjat träna och ser sig själva som gymmets hipsters som minsann tränade innan det var inne.
Men jag tycker det är bra med januari och det nya löftet! Det är fräckt att se folk komma till ett främmande ställe och börja göra en förändring. Lite som att se någon gå till frisören för att snagga av sitt knälånga hår.
Jag är impad över att så många faktiskt vågar. Jag själv var livrädd för gym när jag började träna. Alltså, vad fan?? En stor lokal med stora maskiner som gjorde att man tränade nån superliten muskel bakom skulderbladet tvärsemellan två revben. Typ.
Hundratals hantlar med tyngder som lätt överträffade min egna kroppsvikt. Och själv var jag så klen bland alla muskelberg när jag skamset fick börja lyfta min födelsevikt. Jag kunde inte låta bli att undra hur dessa monster till människor tänkte om mig. Skrattade dom åt mig bakom min rygg? Gjorde jag fel? Fick jag ens vara i närheten av dem?
Hade jag inte träffat en träningsintresserad karl hade jag kanske aldrig vågat träna mer än fem gånger innan jag gav upp av rädsla för det nya läskiga stället med monster och opålitliga maskiner.
Så jag tycker man ska sluta vara negativ och spydig i januari och istället vara glad över att fler finner glädje i träning!

Gott nytt 2016

IMG_20151021_1